tisdag, maj 15, 2007

Barn och hår

Jaha, nu har Hannah provat på det också. Hon kom ut här på kvällen med en lång hårtuss i handen.
– Vad har du gjort - har du klippt av håret? Frågade jag ganska argt.
– Näe, det bara lossnade, sa Hannah och underläppen började darra.
För en stund blev jag alldeles kall och började fundera på plötsligt håravfall eller allvarliga sjukdomar som kan få håret att falla av i stora sjok.
Men när jag provdrog i resten av håret satt det väldigt hårt.
Efter en stund kröp det fram att hon faktiskt hade klippt av hårtussen.
– Det var bara för att den fastnade i borsten, snyftade hon.
Nu syns det inte så där väldigt mycket och det är ju som Mattias säger – det växer ut.
Hannah är alls inte först med att klippa sig själv.

Stoffe gjorde det också när han var fem år. Då hade han varit hos mormor, det var vinter och han skulle ha mössa och han förklarade efteråt att när han satte på sig mössan åkte luggen ner i ögonen.
– Så jag klippte av den och gömde den under mormors byrå, förkunnade han sorglöst.
Det var en mycket besynnerlig klippning, luggen satt nästan uppe i hårfästet. Fast inte riktigt så besynnerlig som när jag klippte honom i en dalkarlsfrisyr när han var fyra år. Då ruskade till och med frisören på huvudet.

Fanny var lite yngre (tre och ett halvt år) när hon lät sin kompis Isabella tukta hennes hår med nagelsaxen.
Jag var höggravid med Hannah då och väldigt hormonstinn och känslig. När jag kom in på Fannys rum och upptäckte de långa tjocka slingorna av hennes vackra hår som låg på golvet började jag gråta.
Hon såg ut som om hon utsatts för någon form av tortyr. Jag grät igen på kvällen till Mattias och Stoffes förvåning. Mattias hade dukat så fint och vi åt Fondue, men när jag fick syn på Fanny reste jag mig snyftande upp.
– Ni förstår inte hur det här känns, sa jag dramatiskt och slängde ner besticken på bordet.
Näe, det gjorde de ju inte, men de pratar fortfarande om min reaktion när de vill göra sig lustiga. Och visst Fannys hår växte också ut, men det tog lång tid eftersom frisören var tvungen att klippa henne kort.

Kontentan av det hela: De allra flesta barn experimenterar någon gång som sin egen frisör, det blir inte vackert men det går över.

Sist, men inte minst vill jag göra en efterlysning – om ni läser det här kan ni väl göra ett litet inlägg så att jag vet att någon är in på bloggen. Det räcker med ett hej!

4 Comments:

At 5:23 em, Blogger Charlotta said...

Hej!

Jag läser bloggen! Jag tror aldrig jag har klippt av mig håret...men så borstade jag det sällan också!

 
At 5:25 em, Blogger Magnus said...

Hej Camilla, Magnus här!
Jag följer med nöje din blogg! Ler glatt nästan varje gång åt ditt roliga och språk och, dina emellanåt ganska så dråpliga beskrivningar! :)

Mvh Magnus

 
At 10:26 em, Anonymous Anonym said...

Hej Camilla!
Följer självklart din blogg! Underbart att få läsa dina inlägg som lockar till en hel del skratt.
Saknar att inte kunna höra dom över en kopp kaffe runt fikabordet.
Kram från Linda Jonsson

 
At 1:30 fm, Blogger Aniitaaa said...

Hejhej! :)
Nu har jag läst denna med.
Kul o läsa din blogg! :)

 

Skicka en kommentar

<< Home