Språkförbistring

Jag har lovat att berätta om när jag gjorde bort mig inför BBC radio. Det kommer här plus en annan språkgroda. (Jag har tidigare skrivit om det här i Gästriklands Tidning.)

Språkförbistring kan ställa till det, allra helst om man snabbt försöker översätta i huvudet. Fast ännu svårare är det förstås när man inte kan översätta alls. När vi var på semester i norra Italien förra sommaren blev det ganska uppenbart. En av de vackraste platser jag sett för övrigt. Men i norra Italien, långt ifrån turiststråken är det inte många som pratar engelska. Något som vi svenskar nästan tar för givet att alla ska kunna. Varken jag eller Mattias kan för övrigt italienska och därmed var språkförbistringen ett faktum. Riktigt illa blev det en dag när vi skulle köpa glass i en liten by. Mattias pekade på glassen och försökte förklara för expediten vad han menade. Jag blev ganska förvånad när han höll upp två fingrar och på engelska förklarade "I want two balls" och så lade han till som om han inte upptäckt fadäsen: "And he want´s two balls to" och pekade på Christoffer.
Det blev en hel del fniss fast inte på långa vägar så mycket som när jag gjorde en annan tvetydig tabbe.
Även fast jag rodnar så smått när jag berättar om den så tänker jag dela med mig av den ändå. Det här hände för snart sju år sedan när jag och Mattias var på bröllopsresa i England. Vid den här tiden gick debatten hög i Storbritannien sedan en parlamentariker hävdat att Drottning Elisabeth inte behövde ha någon privat våning i Buckingham Palace. Vi stod på en stor parkering i centrala Birmingham när en reporter från Englands största radiokanal kom fram till mig. Hon frågade mig vad jag ansåg om Buckingham Palace-debatten. Jag tänkte snabbt ut ett välformulerat svar i huvudet, något om att kungen har en privat våning i Stockholms slott och svarade på engelska: "Well in Sweden the king has his private parts in the castle."
Behöver jag nämna att reportern såg mycket förvånad ut innan hon fort försvann bakom en stenmur. Förmodligen för att brista ut i ett gapskratt.
Om mitt inslag sändes? Ingen aning, men jag tror väl och hoppas att det inte gjorde det. Man vill ju inte cementera engelsmännens fördomar om dumma svenskar.