Göra bort sig radio

Jag har olika rundor när jag är ute och går med Alfons (hunden). En av rundorna går genom ett radhusområde och själva höjdpunkten på den turen är eller har varit, ett radhus med hörntomt. På den tomten har det stått ett stort vackert körsbärsträd. Ett sådant träd som Ilon Wikland har målat i Astrid Lindgrens bok om Barnens dag. Lite mindre var det här trädet, men lika dignande av stora mörkröda körsbär. Som ni märker skriver jag i presens, för i går upptäckte jag till min sorg att den nya familj som flyttat in i huset har sågat ner trädet. Varför?
Det var ju det vackraste på den annars ganska tråkiga tomten.

Så över till något helt annat: Jag ska vara med i radio. Nu på tisdag mellan klockan 10.30 - 11.30 ska jag vara med i Radio Gävleborgs Förmiddag med Kerstin Carlsson.
Det ska bli spännande, men jag är samtidigt nervös för att jag ska göra bort mig. Det är en hel timmes program och rädslan är faktiskt befogad. Sist jag var med i radio behövde jag bara en minut för att trampa i klaveret. Det var i England för drygt sex år sedan, jag blev intervjuad av BBC-radio på en parkeringsplats i Birmingham. Reportern ville veta vad jag ansåg om att en engelsk parlamentsledamot hade krävt att Drottningen skulle öppna upp delar av Buckingham palace för allmänheten. Jag menade att svara att det var ett bra förslag eftersom det fungera så på slottet i Stockholm trots att kungen har privata våningar där. Vad jag sa var: Well in Sweden the king has some of his private parts in the castle.
Reportageteamet försvann fnissande bakom ett hus för att inte återvända.