Böcker och vattenlekar
På Teneriffa gjorde vi också en dagsutflykt till Aqualand. Ett vattenland fyllt med bassänger och allehanda rutschbanor. Själv är jag världens
Efter en hel del övertalning och tjat från barnen lovade jag att åtminstone prova en rutschbana. Jag gick tvekande upp på kullen varifrån den slingrade tingesten sträckte sig, men när jag kom upp där kändes den plötsligt otäckt lång så jag vände och gick tillbaka.
Men de pikar jag fick irriterade mig så till den grad att jag bestämde mig för att trots allt göra ett försök för att visa dem. För vem står ut med sådana här kommentarer: ”Mamma den är ju jättelångsam, den är inte ett dugg läskig, vi har ju åkt den allihop!”
”Jag var tvungen att dra ned badbyxorna för att det åtminstone skulle gå lite fort” (Mattias)
Jaa, vad gör man inte som mamma och maka. Med en orolig blick på badvakten som lugnade nickade åt mig kastade jag mig utför. Nåja satte jag mig försiktigt och rutschade ned.
Fast rutschade är kanske fel ord. Jag åkte en bit och sedan blev det tvärstopp, den sista biten fick jag dra mig ned med hjälp av bak och hälar. Gissa om de andra skrattade när jag kom ner.
”Det gick fort va mamma!” ”Vad modig du va!”
Okej, jag kanske inte vågar åka snabba rutschbanor, men jag läser i alla fall böcker mycket snabbare än er så det så!


0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home