torsdag, februari 14, 2008

Böcker och vattenlekar

Jag har inte bara blivit moster utan vi har ju varit på Teneriffa också. En alldeles härlig vecka hade vi, Mattias, jag, Fanny, Hannah, Christoffer och hans kompis Fredrik. Sol, bad och god mat. Dessutom hann jag läsa ut fyra böcker under veckan. Ja, egentligen läste jag ut två av dem dit och hem på flyget. Eftersom jag är flygrädd flyr jag in i böckernas värld och läser från start till landning. Flygresan tog sex timmar så jag hade lite tid att läsa. Här kommer tips på två mycket bra böcker: Harlan Coben: Den enda lögnen och Sophie Kinsella: Mina hemligheter – garanterad sträckläsning(om man nu har tid med det).
Teneriffa gjorde vi också en dagsutflykt till Aqualand. Ett vattenland fyllt med bassänger och allehanda rutschbanor. Själv är jag världens fegaste, har inte ens vågat åka vattenrutschbanan på Parkbadet i Sandviken än. Men på Aqualand slängde sig alla i familjen ut (utom jag då). Christoffer och Fredrik provade alla banorna utom en. Och Hannah åkte ensam en av de läskigaste. Hon var på väg att åka den läskigaste också, men blev stoppad eftersom man var tvungen att vara tio år för att få åka.
Efter en hel del övertalning och tjat från barnen lovade jag att åtminstone prova en rutschbana. Jag gick tvekande upp på kullen varifrån den slingrade tingesten sträckte sig, men när jag kom upp där kändes den plötsligt otäckt lång så jag vände och gick tillbaka.
Men de pikar jag fick irriterade mig så till den grad att jag bestämde mig för att trots allt göra ett försök för att visa dem. För vem står ut med sådana här kommentarer: ”Mamma den är ju jättelångsam, den är inte ett dugg läskig, vi har ju åkt den allihop!”
”Jag var tvungen att dra ned badbyxorna för att det åtminstone skulle gå lite fort” (Mattias)
Jaa, vad gör man inte som mamma och maka. Med en orolig blick på badvakten som lugnade nickade åt mig kastade jag mig utför. Nåja satte jag mig försiktigt och rutschade ned.
Fast rutschade är kanske fel ord. Jag åkte en bit och sedan blev det tvärstopp, den sista biten fick jag dra mig ned med hjälp av bak och hälar. Gissa om de andra skrattade när jag kom ner.
”Det gick fort va mamma!” ”Vad modig du va!”
Okej, jag kanske inte vågar åka snabba rutschbanor, men jag läser i alla fall böcker mycket snabbare än er så det så!